1. Inledning

Den här sidan handlar om vad samhället är. Du får en översikt och får lära dig några grundläggande begrepp. Fördjupningar sker sedan på de följande sidorna i den här sektionen.

2. Vad är samhället?

Frågan "Vad är samhället?" går naturligtvis inte att ge något enkelt svar. Svaret beror på vad man menar. Ordet "samhälle" förklaras i ordböckerna som "en grupp individer som lever tillsammans på ett organiserat sätt". Med "samhället" kan man mena människorna i Europa, i Sverige eller i en viss stad. Man kan också avse en viss åldersgrupp eller grupp som utmärker sig genom att leva på ett visst sätt. Hur som helst avser "samhället" ett socialt liv. Bilden till höger visar en indelning man kan göra. Men det finns självklart många fler. För allt socialt liv finns olika regler som styr vad man kan göra, bör göra och får göra. Normer är allmänna regler för hur man bör uppföra sig. De är oftast inte nedskrivna. Exempel på normer är etikettsregler, att man skall passa tider och inte ljuga. Värderingar handlar om att jämföra saker. De berättar vad som är ett bra uppförande, snarare än hur man inte skall göra. Lagar är nedskrivna regler för vad man får och inte får göra. Den som bryter mot en lag begår lagbrott. Vissa lagbrott är otillåtna men knappast straffbara, t.ex att gå mot rött ljus. Men bryter man mot vissa lagar kan man bli straffad. Samhället består alltså av olika grupper av människor, som tillsammans följer vissa normer och lagar och som delar eller har olika värderingar. På de följande sidorna kommer du framförallt att få stifta bekantskap med det offentliga samhället, alltså med den del som handlar om politik, ekonomi och skrivna lagar.

3. Vad är välfärd?

Genom historien har människor sökt sig till varandra och bildat olika grupper. Det kan ha varit några enkla hyddor som växte till byar som blev till städer och till slut våra dagars stater.

Olika sociala grupper har genom historien kämpat emot varandra för att få tillgång till naturresurser, rikedomar eller helt enkelt för att hindra andra från att växa och bli rika. De grupper av människor som nått en viss rikedom och stabilitet har i sin tur skapat olika former för att kunna fungera tillsammans.

I länder som Sverige med stor stabilitet och demokrati, finns en sådan form som brukar kallas välfärden. Bakom den finns en tanke att de som styr landet skall se till så att medborgarna mår bra. Välfärden handlar om att styra landet och se till så att medborgarna får vård, utbildning, omsorg och ett rättssystem.

Tanken är att man skall jämna ut skillnaderna mellan dem som är fattigast och dem som är rikast. Välfärden definieras genom olika modeller. Man brukar skilja mellan följande olika:

• Universell: innebär att alla får samma rättigheter till välfärden.
• Behovsprövning: alla som ansöker om bidrag behovsprövas för att se efter om de ekonomiska eller sociala behoven är tillräckligt stora.
• Grundtrygghet: alla omfattas av ett grundläggande system som ger en garanterad levnadsstandard. Var och en får sedan bygga på denna nivå med privata initiativ.
• Korporativ: man går samman på ett företag eller förening och betalar in till en gemensam välfärd som bara gäller den som är medlem och har betalat avgifterna.

I Sverige tillämpas dessa fyra på lite olika sätt och i olika delar av välfärden. Ett exempel på en sådan tillämpning är socialförsäkringarna. Man betalar in till dem då man arbetar och de faller ut vid sjukdom, arbetslöshet, pension, osv.

Välfärden finansieras via skatter och täcker samtliga invånare - även de som inte betalar skatt och inte har råd att leva i samhället. Exakt hur detta skall gå till finns det olika idéer kring, vilka bl.a de politiska partierna argumenterar för. Jag berättar mer om välfärden och socialförsäkringarna på sidorna om privatekonomin.

Bakom alla politiska partier finns i sin ur olika ideologier. Gemensamt för de flesta av dem är en humanism, som innebär tanken att alla människor skall ha rätt att leva ett värdigt, rättvist och så bra liv som möjligt.

5. BNP och HDI

Man använder olika mått och värderar dem dessutom olika. Ett gammalt mått på välfärd är att mäta ett lands BNP eller bruttonationalprodukt. Ett lands BNP är den sammanlagda produktionen av varor och tjänster under ett år.

Hög BNP innebär oftast att tillväxten är hög. Den säger också att medborgarnas genomsnittliga inkomst är hög, vilket förr ansågs innebära att levnadsstandarden (välfärden) var hög. Men BNP mäter bara genomsnittet och säger inget om klyftan mellan de väldigt rika och de väldigt fattiga.

Idag mäter man oftast BNP i förhållande till andra faktorer: fattigdom, sociala skillnader, utbildningsnivån och livslängden hos medborgarna. Man talar då om HDI eller "Human Development Index".

Allt handlar nämligen inte om att producera varor och tjänster eller om att ha hög tillväxt. Miljöaspekter, t.ex miljöförstöringar, är numera ofta viktiga och måste vägas mot tillväxt. Ytterligare saker som BNP inte tar hänsyn till är den som är hemma och sköter om sina barn. Länder som har stor militär upprustning har ofta högre BNP men utsätter också sig själva för en större risk för krig. Listan kan göras lång!

6. Konjunkturer

Ordet "konjunktur" betyder ungefär detsamma som "omständighet", "affärsutsikt" eller "ekonomisk situation". Konjunkturen i samhället är alltså den ekonomiska situationen. En lågkonjunktur innebär att produktionen av varor och tjänster minskar. Motsatsen är en högkonjunktur då den ekonomiska aktiviteten är större.

Konjunkturen påverkar i hög grad välfärden eftersom det vid en konjunkturuppgång produceras mer, vilket i sin tur innebär att staten får in mer pengar i form av skatter och avgifter. När det går bra för företagen anställer de fler personer, vilket gör att arbetslösheten sjunker. Företagen investerar också mer och ökar därmed produktionen ytterligare.

Då företagen anställer fler är de också beredda att betala mer pengar i form av löner. Detta ger hushållen mer pengar att använda till konsumtion, vilket i sin tur ökar produktionen. Men någon jämvikt finns inte. Så då konjunkturen blir sämre sjunker konsumtionen och därmed företagens intäkter, vilket i sin tur innebär att folk måste sägas upp och hushållen får mindre pengar.

Konjunkturen förändras utifrån en rad faktorer, t.ex priset på råvaror, elpriset, den tekniska utvecklingen, arbetslösheten, osv.

En av de viktigaste orsakerna är dock inflationen. Den innebär att pengarna blir mindre värda och att saker och ting blir dyrare.

Inflation uppstår då efterfrågan är större än utbudet. Då stiger priserna och varorna blir alltså dyrare.

Detta gör att folk behöver högre löner för att kunna köpa de varor och tjänster de brukar, vilket i sin tur gör att företagen måste höja priserna, osv.

Inflation uppstår antingen av sig själv inne i landet eller med vad som händer i utlandet. Om priserna stiger i utlandet blir det dyrare att importera och då stiger priserna, vilket gör att pengarna relativt sett blir mindre värda.

Blir det dyrare att exportera varor? Här finns olika teorier, men en följd blir ju att varorna är dyrare att producera, vilket gör att de blir dyrare för köparen. En annan följd är att svenska kronan blir mindre värd och varan därför relativt sett är billigare för någon i utlandet med starkare valuta.

Målet är att inflationen skall vara mellan en och tre procent varje år. Då är konjunkturen stabil. För hög inflation leder till lågkonjunktur, vilket man vill undvika.

Staten har olika medel för att styra konjunkturen. Medlen för att styra konjunkturen brukar man kalla finanspolitik. Man kan t.ex se till så att konkurrensen följs så att priserna sjunker. Man kan stifta lagar som reglerar arbetsmarknaden eller företagens rörelsefrihet. Man kan höja eller sänka skatterna. Man kan införa punktskatter på enskilda varor.

Till sin hjälp har man även Riksbanken, som agerar oberoende av staten för nationens bästa. Riksbankens åtgärder handlar nästan alltid om att höja eller sänka reporäntan. Sådana åtgärder kallas penningpolitik.

Reporäntan är den ränta som bankerna får betala för att låna pengar av staten. En höjd ränta bromsar ekonomin eftersom bankerna då måste ta ut motsvarande kostnader från sina låntagare (företagen). En sänkt ränta får den att skjuta fart eftersom företagen då kan låna billigare och investera mer.

Reporäntan används också för att reglera hur pengarna strömmar in och ut ur landet. Är räntan hög lönar det sig för utländska investerare att placera sina pengar i Sverige. Är räntan lägre än i utlandet flyttas pengarna i stället utomlands, där räntan är högre.